Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Ronneby flygplats är en flottiljflygplats som ägs och drivs av försvarsmakten och som är öppen för civil trafik. Flygplatsen är lokaliserad i Kallinge strax norr om Ronneby tätort i Blekinge län. Flygplatsens tillgänglighet med allmänna kommunikationer är idag begränsade. Syftet med studien har varit att analysera och karaktärisera Ronneby flygstationsområde samt bidra med förbättringsförslag till hur flygplatsens tillgänglighet kan öka. Analyser har genomförts för att försöka ge en god helhetsbild av planområdet och dess omgivning samt de olika faktorer som spelar in.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. Frågeställning: Vilka är de empiriska data som rör affären? Hur ser aktörerna på affären? Vad innebär aktörernas föreställningar för affären? Syfte: Syftet är att utifrån våra frågeställningar belysa affären mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och därmed hjälpa affärens aktörer att inse vad som krävs för att affären skall bli lyckosam.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. Frågeställning: Vilka är de empiriska data som rör affären? Hur ser aktörerna på affären? Vad innebär aktörernas föreställningar för affären? Syfte: Syftet är att utifrån våra frågeställningar belysa affären mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och därmed hjälpa affärens aktörer att inse vad som krävs för att affären skall bli lyckosam. Avgränsningar: Vi koncentrerar oss på det abstrakta innehållet i affären ge-nom att undersöka vilka föreställningar om affären de olika aktörerna har. Metod: I denna kvalitativa undersökning har vi genomfört intervjuer med personer från Wilh.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.

Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet. Beträffande framtida inriktning samarbetar näringslivsenheten i Ronneby kommun med Ronneby Handels- och Intresseförening i syfte att skapa en tjänst som centrumledare, vilken skulle analysera handelsutbudet samt hitta eventuella områden som behöver förstärkas. ABRI spelade en viktig roll vid lokaliseringen av detaljhandelsföretagen i det nya köpcentrumet Handelsbyn Futurum i Bräkne-Hoby.

Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vad som är karaktäristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion än ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frågor som rör elevers alkoholkonsumtion; mobbning, skolkning, trygghet, hälsotillstånd, sjukfrånvaron, berusning, tillgänglighet, fritiden, ungdomssatsning och framtidstro, vilket sker utifrån Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrån det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhälle..

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att få fram relevanta fakta och synpunkter om vad som är viktigt för ett väl fungerande näringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning.

Flexibilitet är ett hett ämne i diskussioner kring arbetsmiljö och i det här arbetet presenteras en undersökning gjord kring just flexibla arbetskontrakt inom handikappsomsorgen i Ronneby kommun. De grupper som deltagit har varierande grad av flexibilitet i sina arbetstidsmodeller och undersökningen har främst gått ut på att se om flexibiliteten påverkar stressnivå och upplevt självbestämmande hos personalen Resultaten tyder på att en hög grad av självbestämmande ger en låg arbetsrelaterad stressnivå och även att en ökad grad av flexibilitet i arbetskontrakten bidrar till just detta.Undersökningen genomfördes med enkätutskick till personalgrupperna i två omgångar, i december 2004 och i april 2005, enkäter skickades även till två kontrollgrupper i Karlskrona kommun. Enkäterna skickades två gånger då en arbetsgrupp i Ronneby böt arbetstidsmodell vid årsskiftet 2004/2005 och fick avsevärt mer flexibilitet i sitt schema. Det var därför intressant att studera hur förändringen påverkade gruppen. Samtal har också genomförts med personalgrupper, enhetschefer, projektledare och fackligt ombud efter första enkätutskicket för att få en vidare bild av organisationen.Från svaren på enkäterna kan slutsatsen dras att mer flexibla scheman ger en lägre upplevd stress.

Ronneby torg är beläget centralt i Ronneby stadskärna i sydöstra Blekinge. På denna plats går det att identifiera tre problem som utgör brist på människor (social hållbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hållbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hårdgjord yta med inslag av träd i dess kanter. Det finns ett behov från Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, då kommunen utlyst en förslagstävling av just denna anledning.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner. Arbetet är ett idéförslag hur Ronneby som stad skulle kunna göras attraktivare genom vackra, värdiga och funktionella infarter..

Our aim with this study has been to show the central factors that we consider have had animpact on public libraries in the "information society". We have studied two communities in the south of Sweden, Ronneby and Sölvesborg. These two communities have both started a development to the IT society, a society where information plays a great role, where the technique is the tool that supplies information.Ronneby community had early the aim to be the chief Swedish information center. A priority on information technology has therefore been obvious for them. Sölvesborg community has had another method and time schedule towards the IT society.We have been studying the documentation of aim and the strategy for IT development in different levels.

Planområdet Kilen avgränsas av resecentrum i öst och av Ronnebyån i väst. Genom en nyexploatering vill Ronneby kommun ändra användningsområdet från industriverksamhet till bostäder och bygga cirka 120 lägenheter. Det centrala läget gör att affärer, skola, dagis och annan service finns inom bekvämt gångavstånd. Att bo precis intill resecentrum ger mycket goda pendlingsmöjligheter för de boende i området. Förhoppningen är att ny bostadsbebyggelse i Kilenområdet även ska bidra till att förstärka stråket mellan centrala Ronneby och Soft Centerområdet och Brunnsparken.